Av Anders Bosnius

Vi som växte upp på 70- och 80-talen kommer ihåg hjälten McGyver, som med sin sinnesnärvaro och uppfinningsrikedom löste svåra problem. Med bland annat sin schweiziska armékniv löser han svårigheter på ett respektfullt sätt gentemot både människor och miljö. Han använder inte skjutvapen och han värnar om allt levande och miljö.

Idag ser vi tydligt behovet av kreativa människor som skapar nya schweiziska arméknivar som kan lösa våra samtida problem och samtidigt sträva mot visionen om ett mer hållbart samhälle.

Vi befinner oss i en brytningstid, en ny renässans, där ny teknik inte får kompromissa på miljön eller jordens förmåga till långsiktig överlevnad. De stora utmaningarna ligger i att skapa prestanda och att kunna skala upp ny miljöriktig teknik till kommersialiserbara nivåer. Miljöindustrialisten värderar LCA (LIfe Cycle Analasys) när hen väljer företag eller projekt att engagera sig i. Men en miljöindustrialist behöver egentligen inte göra det svårt för sig med komplexa analyser. Det räcker många gånger att resonera i termer av ”Om jag tar mitt eget beteende gånger x miljarder vad får jag då för utfall? Är lösningen hållbar eller inte?”.

När det gäller just byggsektorn måste omställningsjobbet göras av alla yrkeskårer som är involverade i bygget. Konstruktören vet att man måste kompromissa utifrån arkitektens ritningar och visioner. I nästa led måste byggaren kompromissa materialval och andra lösningar. Fastighetsbolagets fastighetsskötare vet betydelsen av bra funktion och kvalitet i bygget. När huset rivs kommer facit – då ser man tydligt vilka material som går att återvinna. Det engelska uttrycket passar bra: as designed, as manufactured, as built, as maintained and as recycled. Det visar på vikten av att alla led är med i omställningsarbetet.

Utifrån jordens begränsningar måste vi söka biosfäriska lösningarna som ger ekologiskt hållbara produkter. Zwahlenska Miljömetoden är ett sådant exempel på en biosfärisk lösning. Att omvandla träslag av myckenhet som till exempel gran och furu till trädslag av knapphet t ex. mahogny, teak och jakaranda från jordens regnskogsbälten eller ek och valnöt från lövskogsregioner är ett annat miljöindustriellt exempel. Med hjälp utav en kombination av målning, tryckteknik och kunskaper om träets struktur och egenskaper har ett naturtroget resultat uppnåtts. En stor miljömässig positiv effekt är att industrin kan tillhandahålla konsumentprodukter som inte behöver färdigställas på bygget eller i hemmet. Miljöbelastningen från penseltvätt, färgrester och färgburkar och återvinningsarbete med dessa reduceras avsevärt.

Alla vi konsumenter gör mer eller mindre medvetna val. Vi argumenterar för våra köpbeslut men besluten fattas på mer komplexa grunder än så. En sak som vi kan vara tämligen säkra på är att när vi köper nya saker så bryr vi oss mindre om värdekedjor som skapat produkten och mer om vad produkten ger oss för egennyttor. De tydligaste exemplen är när vi konsumerar bilar, bostäder eller kläder. Där väger statusfaktorn tungt. De värderingar och fördomar som våra tankemodeller har skapat inom oss, mer eller mindre medvetet, är de enskilt största beslutsunderlagen när vi bestämmer oss för att köpa något.

Som konsument vill man att någon annan ska ta ansvar för de långsiktiga effekterna av konsumtionen. Det är ett för stort ansvar för den enskilde och man har inte och kan inte förväntas ha den kunskapen. I grund och botten vill konsumenten av idag göra rätt och miljömässigt bra val. Företagens uppgift är att ge konsumenten förutsättningarna för att bara kunna välja mellan bra alternativ. Så tänker vi iallafall.